Tentaångest när den är som värst! Tårarna sputar, hjärtat klappar och kroppen skriker i panik. Jag vill verkligen inte skriva imorgon, känner mig inte alls så förberedd som jag hade hoppats på och sömnen den senaste veckan har varit minimal.
Jag hade nog aldrig förstått vad det innebar att plugga när man har en bebis. En del klarar det galant men inte jag. Den senaste tiden har Lova varit i en utvecklingsfas, lagomt till hårdpluggningen. Hon har gnällt, matvägrat och skrikit så fort jag lagt ifrån mig henne. Mammas famn har varit det viktigaste och även brösten. Med det jag vet idag så hade jag inte tagit på mig att skriva tre tentor samma vecka, speciellt inte tre stora.
Att på drygt en månads tid plugga till tre tentor har varit en kamp. Vissa nätter har jag suttit uppe och pluggat för att få mer tid. Orken är slut, totalt slut.
Jag älskar min lillskrutt och jag vill inget hellre än att klara dessa tentor men Lova går faktiskt före och det har tyvärr lett till att jag nu har den värsta tentaångest som jag någonsin upplevt..
Någon som vill byta med mig?
(Tur att lillasyster kommer hem imorgon så jag har något roligt att se framemot)
Livet,
Skola,
Kommentera